rusning
- rus·ning
- Naamwoord van handeling van het Zweedse werkwoord rusa met het achtervoegsel -ning
rusnings | enkelvoud | meervoud | ||
---|---|---|---|---|
onbepaald | bepaald | onbepaald | bepaald | |
nominatief | rusning | rusningen | rusningar | rusningarna |
genitief | rusnings | rusningens | rusningars | rusningarnas |
rusning, g
- aandrang, bestorming, drukte, gedrang, toeloop, toevloed
- «Det är ingen rusning efter jobbet som socialdirektör i Jönköpings kommun.»
- Er is geen (grote) aandrang op de baan als een sociaal directeur in Jönköping.
- «Det är ingen rusning efter jobbet som socialdirektör i Jönköpings kommun.»
- (medisch) stress
- [1]: anstormning
- [1]: tillströmning
|
|
|